Tag Archives: grid

Med världen som klassrum

Costa Rica, Nya Zeeland, Bosnien. Eleverna på Think Global School flyttar ständigt mellan länder och världsdelar. Nu har de landat i Nacka. 

Text: Lotta Holmström Foto: Anders G Warne, där ej annat anges

Ett klassrum ska skapas. Strålkastaren ska hålla publiken fokuserad på huvudkaraktären i scenens främre högra hörn. Under tiden ska en enkel skolmiljö växa fram genom att stolar ställs på rad i mörkret. Men det är för få som bär och det blir alldeles för ljudligt.

Sabrina Diekow, elev i årskurs 12 och en av två regissörer, bryter repetitionen.

– Var är dansarna som ska bära rekvisita? Alla måste komma ihåg vad ni tagit på er att göra!

rod-dans-scen.jpg
Mayoya Riofrio spelar huvudrollen Jade och Sabrina Diekow hennes mamma. Sabrina är dessutom en av två regissörer. Foto: Anders G Warne

Vi befinner oss på stora scenen på Dieselverkstaden i Nacka utanför Stockholm. Eleverna som, tillsammans med läraren Sam Nelson, övar inför morgondagens föreställning av pjäsen ”Meet me in dreamland” går på Think Global School (TGS). Deras skola har ingen fast bas, utan besöker minst tre platser runt om i världen varje läsår. Lärare och elever reser hem mellan terminerna, och så återsamlas de igen på en ny plats.

Sally Alm, elev i årskurs 11, om hur det är att läsa på IB-programmet

Skolan följer utbildningsprogrammet International Baccalaureate (IB) och kursplanerna skapas av lärarna utifrån förutsättningar och möjligheter i varje land.

– Det platsbaserade lärandet är kärnan i vår verksamhet, säger skolans rektor Jamie Steckart.

Att anpassa kursplanerna till den fysiska skolmiljön är lättare i vissa ämnen än i andra, beroende på vilka platser de besöker. För Nick Martino som undervisar i historia och religion är det nästan alltid enkelt. De flesta platser har en koppling till något han vill ta upp i undervisningen.

– Det här är världens bästa jobb! säger han och ler stort.

Men för Guillermo Machado, lärare i matematik, kan det vara knepigare.

– I Grekland var det lätt för det gick att ta upp Pythagoras, Arkimedes och Euklides geometri, men i Sverige har det varit mer av en utmaning. Jag kunde inte hitta några kända matematiker.

I stället gick de in på statistik och träffade professor Hans Rosling. Eleverna har utifrån det mötet och tillgänglig statistik gjort videopresentationer kring globala frågor.

IB-programmet

  • Ett tvåårigt, engelskspråkigt gymnasieprogram som finns över hela världen.
  • I Sverige finns det på 33 skolor. Här föregås det av ett preparandår eftersom gymnasiet här ska vara treårigt.
  • Eleverna väljer sex ämnen, samt tre gemensamma: Theory of Knowledge (filosofi, logik, etik), Extended Essay (en forskningsuppgift som presenteras i en uppsats) samt Creativity, action and service (CAS, går ut på att uttrycka sig kreativt samt ge tillbaka till samhället).
  • Blir en elev inte godkänd efter det första året flyttas hen inte upp utan erbjuds att gå om ett år.
  • Slutprov sker sista terminen i de sex valbara ämnena och avgör 70 procent av betyget. Misslyckas man i ett prov har man ytterligare två chanser. Proven rättas centralt.
Sabrina DIekow, elev i årskurs 12.

Sabrina Diekow, elev i årskurs 12.

Trots att studierna inför slutprovet, som avgör 70 procent av betyget, är mycket krävande är det många i avgångsklassen som engagerat sig i teaterprojektet. Sabrina Diekow har även varit med och skrivit pjäsen och spelar en av huvudrollerna.

– Vi ser det som en sista chans att göra något riktigt häftigt och spännande, säger hon i en kort paus i repetitionerna.

Det är andra gången skolan är i Nacka, men första gången för de här eleverna. Det var nämligen här som den allra första terminen på Think Global School hölls 2010, även då i samarbete med den kommunala gymnasieskolan YBC.

Mike Hourahine ansvarar för tekniken på TGS. Alla elever har telefon, surfplatta och bärbar dator.

Mike Hourahine ansvarar för tekniken på TGS. Alla elever har telefon, surfplatta och bärbar dator. Foto: Lotta Holmström

– Vi har utvecklats, anpassat oss, förändrats och växt sedan dess, säger Mike Hourahine, teknisk chef och en av dem som varit med från starten.

Han tillhör den del av personalen som inte alltid finns på plats på skolan, men reser dit med jämna mellanrum.

Förberedelserna börjar ungefär ett år innan skolan ska resa till en ny plats. I början är det mycket praktiskt som ska lösas, som lokaler och mat. Närmare inpå anlitar skolan lokala experter med ett stort nätverk som i samarbete med lärarna kan ordna intressanta föreläsningar och komma med idéer till utflykter, det TGS kallar weXplore.

Enlarge

hundspann
Think Global School på WeXplore-utflykt i Kiruna.

Lindsay Clark, TGS

I Sverige har de bland annat tillbringat en vecka i Kiruna och Abisko där de sett och lärt sig om norrsken, samernas liv och traditioner, gruvdriften och flytten av Kirunas stadskärna. De har åkt både hundspann och skoter samt berättat historier kring lägerelden.

– Vi lär oss saker på den plats där det faktiskt hänt, vilket skapar en länk med förstahandsupplevelser. Det gör allting så mycket mer verkligt, säger skolans enda svenska elev Sally Alm som går i årskurs 11.

Hon hade inte räknat med att komma till Sverige under studietiden, men tycker att det är skönt, berättar hon. IB-programmet är två år långt och innebär mycket intensivt pluggande. På hemmaplan kan hon fokusera mer på studierna. Hon har också fått fungera som guide åt sina klasskamrater.

– Jag får se Sverige ur ett internationellt perspektiv. Det är väldigt intressant att höra åsikterna från de andra som aldrig varit här förut, säger hon.

Hon lär sig även mycket av att gå i skola med elever från andra länder.

– På en historielektion kan man gå runt i klassen och fråga ”från ditt perspektiv, hur påverkades ditt land av andra världskriget?”. Det är historier man aldrig skulle hört annars. Historieböckerna kan glömma vissa delar av världen.

Eleverna om vad de tar med sig från Sverige i form av minnen och lärdomar.

Eleverna handplockas utifrån ansökningar. Det är viktigt både med akademiska meriter och att de har ett eget driv. Allt för att säkerställa att de ska klara av det ganska påfrestande livet på ständig resa.

Jamie Steckart, rektor på TGS.

Jamie Steckart, rektor på TGS. Foto: Lotta Holmström

– Vi är inte ute efter att de ska kunna memorera en massa fakta och sen bara upprepa det. Världen fungerar inte så. Vi söker elever som är problemlösare, kritiskt tänkande och vill diskutera. De måste vara flexibla och kunna anpassa sig till nya förhållanden, säger rektor Jamie Steckart.

– De behöver vara självgående. Erfarenhet av voluntärarbete och att de har en entreprenörsanda är också meriterande, fyller teknikchefen Mike Hourahine i.

Ett år på Think Global School kostar 673 000 kronor. För att skolan inte bara ska rekrytera elever från familjer med hög inkomst finns finansiellt stöd att söka. Men resorna till och från skolans olika hemvister under året måste föräldrarna alltid stå för.

Elevernas egen trailer för pjäsen.

Pjäsen, som även innehåller dans, musik och spoken word, har eleverna skrivit och koreograferat själva. Den ingår i IB-ämnet CAS – creativity, action and service – som går ut på att eleverna ska vara en del av samhället.

Pjäsen handlar om en ung kvinnas utveckling mot ett större självförtroende och ett bättre samspel med sin omgivning. Det är lätt att dra paralleller till elevernas egen utvecklingsresa. De som läser på TGS alla fyra åren får uppleva minst 12 olika länder.

På frågan om åren på TGS förändrat deras syn på livet svarar de ”helt klart!”, ”absolut!”. De har fått nya perspektiv och lärt sig tänka mer kritiskt och se saker från olika aspekter, säger flera elever.

Sabrina Diekow löser stolsituationen på scenen. Tejpmärken på golvet får bli en hjälp till var stolarna ska stå.

I sista minuten kommer Jonah Dollery, som spelar pappan i pjäsen, in. Han har skrivit ett prov på morgonen och hoppar rakt in i handlingen.

Efter ett par omtagningar sitter det.

– Det där var verkligen bra, ni kan vara stolta över er själva, säger läraren Sam Nelson som är huvudansvarig för teaterprojektet och även spelar gitarr och sjunger i föreställningen.

samnelson_laktare_gitarr.jpg
Spanskläraren Sam Nelson är huvudansvarig för teaterprojektet. Han ser till att allt flyter på under repetitionen och är dessutom en del av musikteamet.

För honom har det varit en intensiv period. Han har engagerat sig i teaterprojektet utöver sin vanliga lärartjänst i spanska.

– Det finns en risk att man bränner ut sig i det här jobbet. Det finns så många fördelar med den här skolan – vi har världens bästa elever, vi får uppleva världen. Men det är inte något som passar alla.

Under åren har Think Global School brottats med en hög personalomsättning, men rektor Jamie Steckart säger att de börjar få bukt med den.

– Nu när vi rekryterar försöker vi snarare avskräcka och få personen att tänka igenom om de verkligen vill. För det låter som ett fantastiskt coolt jobb men det är verkligen en utmaning.

Han jämför jobbet med ett ”vanligt” utlandsuppdrag där det ofta finns ett sammanhang av andra utlänningar som välkomnar dig och som du kan umgås med. När man är tillfälligt på varje plats måste man arbeta desto hårdare för att hitta ett umgänge, knyta kontakter och reda ut allt det praktiska, och allt detta sker minst tre gånger om året.

Planeringen måste också ske löpande, så medan lärarna undervisar på en plats med allt vad det innebär av möten med nya människor och platsbaserat lärande, måste de planera sin kursplan för nästa plats.

– Det är lite som att byta däck medan bilen rullar, säger Jamie Steckart.

Flera anställda vittnar om att de jobbar i princip dygnet runt. Skola och fritid flyter ihop för såväl elever som lärare när man både studerar och bor tillsammans. Lärarna är ofta delaktiga i elevernas fritidsaktiviteter.

Det är lite som att byta däck medan bilen rullar. – rektor Jamie Steckart om att vara på en plats och skriva kursplan för nästa.

– De behöver vuxna omkring sig och vi får en roll som ett slags surrogatföräldrar, berättar Sam Nelson.

Det kan vara slitigt och med bara dagar kvar av vistelsen i Sverige längtar Sam Nelson till ledigheten.

– Det är svårt att få ihop det här jobbet med ett fungerande privatliv. Men det finns de som har distansförhållanden, säger han innan han packar ner sin gitarr efter repetitionen.

Fyra dagar senare är scenen en helt annan: ett avlångt mötesrum, längst fram studenten med sin dator kopplad till en projektor och på den en noga förberedd presentation. Vidare ett avlångt mötesbord och i andra änden en panel med fyra lärare vars uppgift är att bedöma och ställa frågor. Det är dags för eleverna att hålla föredrag i Theory of knowlege, ett IB-ämne som tränar eleverna i att tänka kritiskt. Undervisningen innefattar diskussioner om logik, etik och filosofi. Föredraget och en uppsats ligger till grund för 20-30 procent av slutbetyget. Resten avgörs av slutprovet i maj den sista terminen.

Först ut är Ronnie Tene som talar om sin uppväxt i Israel och vad hon fått lära sig om gott och ont i ett perspektiv utifrån vad hon lärt sig på TGS.

Russell Cailey, lärare i IB-ämnet Theory of Knowledge.

Russell Cailey, lärare i IB-ämnet Theory of Knowledge. Foto: Lotta Holmström

– Innan jag började på TGS såg jag saker väldigt svartvitt. Nu förstår jag att det handlade om brist på kunskap, säger hon bland annat i sitt föredrag.

Det ligger en spänning i luften. Några av eleverna låter ett par klasskompisar sitta med under föredraget. Andra föredrar att vara ensamma med panelen. Många pratar fort, fort. Någon kommer av sig och ber nervöst om att få börja om från början.

– Ibland behöver vi skapa formella sammanhang och visa att detta är viktigt, säger Russell Cailey, lärare i Theory of knowledge och historia och den som håller i dagens panel.

ThinkGlobal-24-2-Redigera.jpg
Sabrina Diekow håller föredrag i Theory of Knowledge inför en panel med fyra lärare.

Sabrina Diekows föredrag tar avstamp i bombningen av Dresden under andra världskriget. Hennes frågeställning rör i vilken grad ordval och språk formar vår förståelse av historiska händelser. Likt flera av sina klasskamrater behandlar hon skillnaden mellan handlingar drivna av förnuft, känsla och tro.

– För att verkligen förstå måste vi hålla isär vår egen bild av vad som är rätt och förstå att även ett annat handlande kan vara strategiskt framgångsrikt. Det är något jag lärt mig när jag studerat bombningen av Dresden, säger hon och tar under föredraget upp erfarenheter hon gjort på plats i flera länder under resorna med TGS.

Joann McPike grundade Think Global School 2009 tillsammans med sin man.

Joann McPike grundade Think Global School 2009 tillsammans med sin man.

Längst bak i rummet sitter TGS grundare Joann McPike. Trots att hon inte har någon officiell roll i skolarbetet tycker hon om att besöka skolan vid sådana här tillfällen då hon kan se hur eleverna utvecklats.

– Det ger mig en fantastisk tillfredställelse. De lär sig mycket om sig själva och utvecklas till att bli blir uthålliga, lösningsorienterade och bestämda, säger hon.

Nedsjunken i en fåtölj riktar hon sin intensiva blick och hela sin uppmärksamhet mot eleven där framme. Även hon bryter in med frågor efter presentationen.

Hon grundade skolan utifrån sin egen familjs behov. Hon är fotograf till yrket och reser mycket.

– När min son var 13 år gammal hade han redan besökt 72 länder. Vi tog med honom på våra resor när han var liten och såg hur han utvecklades av det. Vi ville inte att han skulle börja i en skola som skulle begränsa honom till ett sätt att se världen, så vi bestämde oss för att starta en egen skola, säger Joann McPike.

Hennes idéer om att man lär sig bäst av att se världen och möta många olika världsbilder är skolans kärna.

– Jag vill att eleverna ska förstå att det finns många olika perspektiv. Jag vill att de ska utvecklas till ledare, i sina sammanhang eller i världen.

Men från början möttes Joann McPike av stor skepsis från omgivningen. Hur skulle hon, utan erfarenhet, kunna grunda en skola?

– När jag startade skolan sa jag till eleverna att det här är ett undervisningsexperiment och ett socialt experiment – ni kan komma att behöva gå till psykologen allihop, eller så blir ni de mest välanpassade vuxna man kan tänka sig när ni är 20 år. Det har visat sig att de utvecklas till välanpassade, öppensinnade, kreativa och empatiska unga vuxna. Om 50 år får vi facit på vilken effekt det har haft på deras liv och deras värld.

Think Global Schools video-vykort från Sverige. Sammanställt av Lindsay Clark.

Eleverna som gått till ANDRA CHANSEN

Tyresö kommun investerar i hemmasittarna genom det pedagogiska uppsamlingsheatet Second chance school.

Text: Niklas Arevik   Foto: Anders G Warne

På bottenvåningen, bakom pingisborden i ett enskilt litet minikvarter av skolan, sitter en anspråkslös skylt. ”Second chance school”.

Fristående, men under Tyresö gymnasiums administrativa och faktiska tak, hyser skolan sju elever mellan 17 och 23 år. De är den första kullen i projektet, startat höstterminen 2015. Alla har de varit skoltrötta hemmasittare, uträknade av Skolsverige.

Robin Sivonen.

Robin Sivonen har bestämt sig för att bli kock.

– Det här är första gången någonsin som jag trivs i skolan, säger 23-årige Robin Sivonen.

I dag är en gymnasieutbildning ett nästintill grundläggande krav för att unga ska få ett jobb. – Stefan Löfven i regeringsförklaringen 2014

Han hoppade av gymnasiet och har varvat arbetslöshet med ströjobb som telefonförsäljare, bilmekaniker, svetsare och smed. Nu har han bestämt sig för att bli kock.

För att förklara det speciella, och kanske även lite kontroversiella, med denna verksamhet får vi backa tillbaka till Stefan Löfvens regeringsförklaring i oktober 2014.

Han slog där fast att alla ungdomar ska gå gymnasiet, och att regeringen därför avsåg att göra detta obligatoriskt. Så har det inte blivit, men den politiska ambitionen kvarstår samtidigt som antalet elever med behörighet för gymnasiestudier fortsätter att minska.

14,4 procent av dem som gick ut nian 2015 var obehöriga för vidare studier.
I antal räknat är det 1 300 fler än förra året. Siffran har ökat stadigt sedan 1998 och Skolverket varnar nu för att de svenska skolresultaten dras isär. Fler får höga betyg samtidigt som fler misslyckas.

Det är här Second chance school (SCS) gör entré. Till skillnad från på
introduktionsprogrammet är målet här inte fortsatta studier utan jobb. Enkelt uttryckt handlar det om att ge eleverna exakt det de behöver för att bli anställningsbara. Att de sedan inte får någon examen är av underordnad betydelse i sammanhanget. 

– Man måste förstå vilken målgruppen är, säger Malin Wiklund och stoppar in en prilla under läppen.

Hon är programansvarig och enda heltidslärare på Second chance school.

– Vad är alternativet? Vad skulle kostnaden bli i det längre perspektivet om vi inte gör något för dessa ungdomar nu? Och hur mår man som människa av att sitta hemma jämfört med att få lära sig ett yrke, betala skatt och bidra till samhället? Det är lätt att mäta betyg och pengar. Men jättesvårt att mäta elevers mående.

12471Second-Chance_12
Lärarna Conny Göransson och Malin Wiklund på Second Chance School, Tyresö Gymnasium.

Malin Wiklund betonar att hennes elever inte vill något hellre än att få ett normalt liv med en normal, småtrist vardag.

– De längtar efter vanlighet. Jobba, betala skatt, somna framför tv:n. Och att göra samma sak igen i morgon.

Det är därför denna småtrista vardag, med bankgiro, budget och beräkningar, ligger i fokus för undervisningen de första veckorna. Eleverna ska lära känna sina svårigheter och styrkor. Målet är en trygg och stabil grund, även vid sidan av arbetet.

För er som inte känner till tv-programmet Lyxfällan, så är det en så kallad reality-såpa som går ut på att människor med ekonomiska svårigheter får hjälp av coacher för att sanera sin ekonomi på bästa sändningstid. Rubriken på dagens första moment är följaktligen ”Hur undviker du att hamna i Lyxfällan?”

– Inte ta mobillån, föreslår Teddie Feibicke. Hon ska bli plattsättare.

– Bara handla det som är nödvändigt, säger Nadja Enegren, blivande butiksbiträde på Dressman.

Vad skulle kostnaden bli i det längre perspektivet om vi inte gör något för dessa ungdomar nu? – Malin Wiklund, lärare Second Chance School
Jennifer Nerén.

Jennifer Nerén.

Jennifer Nerén vill jobba på förskola. När alla ska räkna på sina dolda utgifter får hon en chock när hon inser att hon handlar godis för 7 300 kronor om året.

– Det är fan en Thailandsresa alltså, utbrister Robin Sivonen.

Malin Wiklund handplockades till kommunen för att dra i gång Second chance school i våras. Större delen av sommaren gick åt till förberedelser, planering och rekrytering av elever. Rent organisatoriskt sitter de i en drömsits, anser hon.

– Vi delar lokaler både med gymnasiet och vuxenutbildningen. Våra elever kommer att kunna läsa kurser på ett yrkesprogram, svenska som andraspråk på språkintroduktion, eller handel på komvux. Vi har väldigt många positiva lärare här som gärna ställer upp, säger Malin Wiklund.

Till eftermiddagspasset, som vi strax ska besöka, har hon exempelvis raggat upp hem- och konsumentkunskapsläraren Lena Öst.

12471Second-Chance_156.jpg
Joaquin Opazo, Jennifer Nerén, Javiera Espejo och Robin Sivonen provsmakar minestronesoppan de just lärt sig laga av hem- och konsumentkunskapsläraren Lena Öst.

”Vi gillar olika – på riktigt” är rubriken på Malin Wiklunds senaste inlägg på Tyresö Gymnasiums blogg. Det är något som rektor Mattias Odhner Larsson gärna återkommer till.

– Det finns en utbredd fyrkantighet i skolans värld, där inkludering aldrig blir något annat än läpparnas bekännelse. SCS-gruppen har tidigare befunnit sig i ett slags vakuum och inte kommit vidare i livet. Då krävs det flexibilitet och rätt personal. Malin är perfekt, en av de bästa lärare jag har jobbat med.

När han gick igenom vilka alternativ som fanns för att fånga upp hemmasittarna i kommunen fastnade Mattias Odhner Larsson för Second chance school. Och det är inget beslut han har behövt ångra.

– Vi har i princip ingen frånvaro bland de här eleverna. Och då ska man komma ihåg att det var väldigt länge sen de fick lyckas i skolan, säger han.

Efter ansökan kallades eleverna till två intervjuer. För att antas lades stor vikt vid att de skulle vara tillräckligt mogna och motiverade för att klara sig på en arbetsplats.

– Vi hade kapacitet för tio elever första terminen men valde att ta in sju. Vi fick säga nej till några som inte riktigt var redo för arbetslivet. Vid en intervju var det vårdnadshavaren som dök upp i stället för eleven. Då blir det svårt, säger Malin Wiklund.

En annan viktig aspekt är att Second chance school verkligen blir en andra chans.

– Eleverna måste först ha provat introduktionsprogrammet eller ett nationellt program. Vi har därför valt att sätta åldersgränsen vid 17. De ska inte vara uträknade från gymnasiet redan efter nian. Men vissa har inte med sig ett enda godkänt betyg från grundskolan.

På SCS blir de kvar åtminstone läsåret ut.

– Efter mina år inom socialtjänsten och på introduktionsprogrammet tror jag inte på kortsiktiga insatser. Så ett krav från vår sida var att få ha dem i ett år, säger Malin Wiklund.

När det gäller yrkesval har skolan i så stor utsträckning som möjligt gått efter elevernas önskemål och intresse.

– Det måste vara realistiskt, det går till exempel inte att utbilda sig till elektriker på ett år, men vi måste också vara flexibla. Brist på flexibilitet är ofta orsaken till varför de hoppat av skolan från första början.

– Här inne har vi inga kepsar.

Lena Öst är obeveklig.

– Men alltså, jag har ju skitrisig frilla, svarar Robin Sivonen.

– Det tar Hälsovårdsnämnden tyvärr ingen hänsyn till.

Det är dags för hem- och konsumentkunskap för eleverna på SCS. De ska få lära sig att laga ”billig, god och näringsrik mat”. Lunchersättningen när de ska ut på praktik är 33:50 per dag, så då kommer kunskapen väl till pass. 

Minestronesoppa står på menyn.

– Den är bra både för själen och potensen, säger Lena Öst och går igenom ingredienserna.

– Det här är oregano, vem vet vilken kryddgrupp oregano tillhör?

– Pizzakrydda? chansar Robin Sivonen och rotar i kökslådorna.

– Ska du hacka löken?

– Yes, jag är Zlatan med kniven.

Vid sidan av att laga billig mat är syftet med lektionen att eleverna ska få träna sig att ta instruktioner, vilket bokstavligen kan vara livsnödvändigt på en praktikplats. 

Till soppan blir det diplomutdelning.

– Ni ska nu få det första intyget på en avklarad kurs i Second chance school, säger Malin Wiklund.

Eleverna går en och en fram och tar emot sitt intyg för avklarad kurs i ”neuropsykiatriska funktionsvariationer”. De får varsin kram och applåd.

Diplomutdelningen är en viktig del för att markera att eleverna uppnått ett uppsatt mål.

– Eftersom de inte får lika många poäng som på ett nationellt program är det extra viktigt att dessa ungdomar har något att visa upp
i ett kommande cv, säger Malin Wiklund.

Men framför allt anser hon att det finns stora sociala förtjänster med den lilla ceremonin.

– Det är värdefullt att bli sedd och bekräftad av andra för att man klarat av något. Eleverna får också en chans att träna på en situation som de flesta av oss är med om i yrkeslivet, att bli uppkallad på en scen eller att bli gratulerad. Nu blir det inte så skrämmande i framtiden.

Om bara några veckor ska eleverna ut på sin praktik. För några blir det första gången på en riktig arbetsplats. Placeringarna är inte klara, men Malin Wiklund ser ingen anledning till oro.

– Vi har 2 000 småföretag i Tyresö. Jag hoppas på lite goodwill hos dem och att de ska se det som en fantastisk möjlighet att utbilda kommande generationer inom sin bransch.

Grön grundsyn

Malmö latinskola har blivit en modellskola för hållbar utveckling. Tanken är att det ska genomsyra all undervisning.

Text: Ingvar Lagerlöf   Foto: Johan Bävman

– Du skulle ha varit med mot slutet. Vi drog över med en kvart när vi diskuterade om det är staten eller individen som ska lösa problemet.

Läraren David Gelebo. Foto: Johan BŠävman

Läraren David Gelebo.

Det säger läraren David Gelebo när han kommer in i personalrummet på Malmö latin­skola. Problemet som skulle lösas var inget mindre än klimathotet. Tidigare under dagen har hans elever individuellt fått redovisa vad de kommit fram till utifrån olika aspekter.

Eleven Rebecca Gellert fokuserade på klimat­förändringarnas ekonomiska och ­sociala följder.

— Det är lätt att tro att i-länderna inte kommer att påverkas så mycket. Men det påverkar oss ekonomiskt, och genom att det kommer hit många fler flyktingar, säger hon efter sin redovisning.

Det slängs alldeles för mycket mat i skolorna. – kökschef Peter Haeggblom

Det är ingen slump att det var just klimathotet som tvåorna på samhällsvetenskapsprogrammet diskuterade denna dag. Malmö latinskola kallar sig sedan några år tillbaka för en modellskola för hållbar utveckling. Projektet pågår från 2013 till 2016 och är ett samarbete mellan Naturskyddsföreningen, Malmö stad och Malmö högskola.

Maria Jarlsdotter, rektor på Malmö latinskola. Foto: Johan Bävman

Maria Jarlsdotter, rektor på Malmö latinskola.

Tanken är att hållbar utveckling ska ­genomsyra all pedagogisk verksamhet.

— Vår utgångspunkt är läroplanen, säger skolans rektor Maria Jarlsdotter och hänvisar till olika formuleringar i läroplanen för gymnasieskolan om hållbar utveckling, etiska perspektiv och globala samband.

En av ambitionerna i projektet är att utveckla kontakterna med världen utanför skolan. I ett klassrum en trappa upp för­bereder engelskläraren Clara Lindberg sina elever på naturvetenskapsprogrammet inför den kommande helgens Power Shift, en årligen återkommande ungdomskonferens om hållbarhet. I år hålls konferensen på Malmö latinskola med temat klimaträttvisa.

— Who wants to represent Kenya? frågar Clara Lindberg och får några hummanden till svar av sina elever som sitter indelade i smågrupper med var sin bärbar dator framför sig.

Eleverna ska under lektionen förbereda en debatt på konferensen. Varje liten grupp ska argumentera för var sitt land i debatten. Australien var populärast.

Clara Lindberg tycker att hållbar utveckling är en naturlig del av ämnet engelska.

— Ja, jag utgår från naturvetenskapsprogrammets examensmål om det vetenskapliga språket. Eleverna ska kunna läsa och skriva om naturvetenskap på engelska och kunna argumentera kring det, säger hon efter lektionen.

— Jag vill att de får med sig ett helhets­perspektiv och att de kan se sig själva som handlingskompetenta individer som kan påverka sin närmiljö och samhället. Och att klimathotet inte får dem att känna sig handfallna och utan hopp, säger Clara Lindberg.

Projektet har ställt nya krav på lärarna både när det gäller ämneskunskaper och arbetsmetoder. Hållbar utveckling är tvärvetenskapligt till sin karaktär och kräver att lärarna arbetar ännu mer över ämnesgränserna än tidigare.

01Modellskolan_red.jpg
Hållbar vokabulär. Engelskläraren Clara Lindberg förbereder eleverna på naturvetenskapsprogrammet inför en debatt på ungdomskonferensen Power Shift. Foto: Johan Bävman

Lärarna har fått fortbildning om hållbar utveckling, bland annat i form av deltagande i forskningscirklar. Skolan har också arbetat med att få i gång en delakultur, att lärarna delar med sig till varandra av vad de kommit fram till.

— Vi har teach meets där lärare berättar om sina projekt, eller så kan jag prata med en kollega om hur han eller hon gör. Man slipper uppfinna hjulet en gång till, säger David Gelebo.

Men satsningen på att skapa en skola för hållbar utveckling är inte helt gnisselfri. Det framgår inte minst av den senaste utvärderingen från Karen Ask, en forskare vid Malmö högskola som följer projektet.

— En del lärare har kommit väldigt långt i sitt arbete medan andra inte har gjort det, säger hon.

Det krävs mer än att bara undervisa om hållbar utveckling. – Sophie Nordström, Naturskyddsföreningen

Karen Ask lyfter också fram delakulturen, men det finns även behov av ett mer strukturerat förhållningssätt från skolledningen, till exempel när det gäller det kollegiala lärandet. Det har dessutom kommit signaler från kollegiet om att skolans organisation inte är hållbar för lärarna — stress och utbrändhet anges som en konsekvens av det höga arbets- och utvecklingstempot. Samtidigt framhåller Karen Ask att det finns tecken på att skolan allt mer kommer in på rätt spår.

Rektor Maria Jarlsdotter håller med om att det finns flera områden som behöver utvecklas. Hon nämner tjänstefördelning, scheman, kompetensutveckling och kvalitetssäkring som några sådana områden.

— Det är en utmaning att få organisationen så välfungerande som vi vill ha den. Vi har inte kommit ända dit än, säger hon.

Malmö latinskola har anor från 1400-talet, men i sin nuvarande form nystartade skolan så sent som 2013. I en modern tillbyggnad har skolrestaurangen flyttat in och blivit lite av ett nav för hela skolan där elever och lärare passerar mellan entrén och klassrummen. Ljussättning, möblering och en vägg täckt av växter skapar en inbjudande miljö för att äta lunch eller ta en fika.

14Modellskolan.jpg
Kökschefen Peter Haeggblom. Foto: Johan Bävman

Kökschefen Peter Haeggblom.

En stor ljusskylt vid ingången upplyser om hur mycket mat som slängs varje dag. Även restaurangen har tagit uppdraget om hållbar utveckling på allvar, och arbetar för att öka andelen ekologisk mat och att minska svinnet.

— Rent generellt slängs det alltför mycket mat i skolorna. Det är negativt för miljön och kostar också mycket pengar, säger köks­chefen Peter Haeggblom.

Restaurangen erbjuder fem olika rätter som tillagas efterhand utifrån efterfrågan. Råvaror som blir över får ingå i morgondagens rätter. Eleverna uppmuntras att smaka på maten först för att inte ta mat de sedan slänger. Svinnet har nu närapå halverats jämfört med tidigare.

— Men jag ser gärna att fler lärare engagerar sig och att mentorerna pratar med sina elever om det här ämnet, säger Peter Haeggblom.

Att vara en modellskola för hållbar utveckling kan också ta sig mer oväntade uttryck. I ett av klassrummen visar latinläraren Joanna Engstedt eleverna på humanistiska programmet hur den antika litteraturen kan återanvändas, med utgångspunkt i Fredmans epistel nr. 25 av Carl Michael Bellman.

— Texten är riktad till gudinnan Venus. Men egentligen handlar den om Ulla Winblad, förklarar hon och ger eleverna i uppdrag att göra en egen framställning utifrån valfri passage i Ovidius Metamorfoser.

03Modellskolan.jpg
På taket ligger skolans trädgårdsodling. Johanna Nilsson och specialpedagogen Karin Beijer Hagman har gjort ett fynd – en valnöt. Felix Ståhl gräver i rabatten.
Foto: Johan Bävman

Uppe på taket till den nya delen av skolan ligger det visuellt mest konkreta tecknet på att Malmö latinskola är en skola för hållbar utveckling: en trädgårdsodling. Det här läsåret tog eleverna i gymnasiesärskolan över skötseln, och nu måste de börja med att rensa bort ogräset från de stenlagda planteringslådorna denna småkyliga höstdag. Med fasta grepp om spade och grep gräver eleverna Malte Anstrin och Isabelle Svensson fram några potatisar ur jorden intill krassen. Ett oväntat fynd dyker plötsligt upp.

— Det är en valnöt, slår Isabelle Svensson fast.

En diskussion utbryter om hur valnöten har hamnat i jorden. En ekorre? Kanske en duva som har tappat den?

— Det här är ett bra sätt att lära sig på. Eleverna får en personlig upplevelse av hur det är att odla, som ju faktiskt är något grundläggande för all mänsklig tillvaro. Det blir lätt att koppla det här till det vi sedan pratar om i klass­rummet, säger specialpedagogen Karin Beijer Hagman.

Om hållbarhet i läroplanen

  • Miljöperspektivet i undervisningen ska ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna.
  • Det är skolans ansvar att varje elev kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling.
  • Skolans mål är att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Källa: Läroplan för gymnasieskolan

Gymnasiesärskolans arbete med hållbar utveckling skiljer sig lite från den övriga skolan.

— Vi tar inte upp det lika teoretiskt. Det blir mer praktiska frågor och konkreta exempel när det gäller till exempel återvinning och maten, säger Karin Beijer Hagman.

Sophie Nordström, projektledare på Naturskyddsföreningen. Foto: Johan Bävman

Sophie Nordström, projektledare på Naturskyddsföreningen.

Gående i korridoren kommer Naturskyddsföreningens projektledare Sophie Nordström som tillbringar en del av sin arbetstid på skolan. Det var Naturskydds­föreningen som tog initiativ till satsningen på Malmö latinskola som modellskola för ­hållbar utveckling.

Ett syfte med projektet är att undersöka hur väl läroplaner och andra styrdokument är anpassade till en skola för hållbar utveckling och ett annat är att utveckla pedagogiska metoder. Målsättningen är att erfarenheterna från Malmö latinskola ska spridas vidare till andra skolor. Tidigare utvärderingar visar att det har varit svårt att få in perspektivet hållbar utveckling i skolan på ett genomgripande sätt.

— Om det verkligen ska bli en skola för hållbar utveckling räcker det inte med undervisning om hållbar utveckling. Det krävs något utöver undervisning om naturvetenskapliga fakta. Ett holistiskt och tvärvetenskapligt synsätt för att skolan ska bli en del av bygget av ett hållbart samhälle, säger Sophie Nordström.

Och i korridoren utanför klassrummet till samhällskunskapen framhåller eleven Rebecca Gellert hur angeläget hon tycker att skolans arbete med hållbar utveckling är.

— För att förhindra klimatförändringarna måste man veta hur de fungerar och vad man kan göra åt dem. Det behövs utbildning och det är viktigt att vi som är unga får del av den, säger hon.